Lenin i skyltfönstret

Ett lysande exempel på repressiv tolerans (Marcuse och Popper).

Bilden föreställer fotoaffären som den syns från trottoaren 14/12 -10. Innehavaren har av okänd anledning placerade  en byst av Lenin i sitt skyltfönster.  Någon gick förbi, såg detta och återkom senare med en protestlapp som klistrades upp på skyltfönstret. Det är nu fenomenet repressiv tolerans börjar. Istället för att bara riva ned lappen, väljer affärsinnehavaren att skydda lappen i en plastmapp och placera den bredvid den kritiserade bysten på insidan av fönstret.

Texten lyder: Tag bort kommunist-Lenin från skyltfönstret! Det provocerar! En usel barnamördare i likhet med terror-Stalin! Lika olämpligt att skylta med som Hitler!  Skärpning!

Den som skrivit lappen har helt rätt. Lenin inspirerade till politiskt motiverade mord och övergrepp och Stalin genomförde dem. Här kan inte finnas några ”men…”?

Men hur var det med den repressiva toleransen? Demonstrationer mot nästan vad som helst får polisskydd och genomförs överallt i Sverige. Insändarskribenter, kolumnister, bloggare, tyckare och tänkare i varje vrå kan göra sina stämmor hörda. Ledarskribenter har betalt för att sprida sin propaganda. Alla kan publicera sig i nästan alla medier. Gorma, svära, hylla konungen eller förespråka republik.

Makten tolererar kören av protester och uppmuntrar dessutom fler att säga sin mening. Men makten behöver sällan själv gå i svaromål. Makthavarna kan gäspa åt alla tusen viljor, känslor och attityder som finns i folkdjupet, alla får prata samtidigt om allting överallt. Makten fintar bort dina åsikter och ber dig återkomma med synpunkter under telefontid.

Det repressiva ligger i att vi kan slå på alla tillgängliga djungeltrummor, skriva svavelosande insändare eller demonstrera på torget. Ingen tycks egentligen bry sig om någonting om du inte lyckas trissa upp din fråga till ett högre medium där makthavare kronfonteras – i tidningsreportage, engagerande program i radio eller teve. Att du i annat fall kan stå där med din lilla protestgrupp och dela ut flygblad är något företagarna, staten, kommunen eller landstinget kan tolerera och snart peta bort som en irriterande mygga.

Fram med getingarna!

Eftersom (nästan) alla kan säga vad som helst när som helst i vilka kanaler som helst råder (nästan) en total yttrandefrihet. Eftersom yttrandefriheten nästan är total och alla kan protestera mot allting, blir det trots allt ganska lugnt för makthavarna. Man tolererar nästan all kritik, men klappar sig på magen och går bara i svaromål på och väljer ut frågor man kan babbla bort i jönsiga intervjuer med inkompetenta journalister.

Därför hoppas jag på t ex Greenpeace,  Amnesty, Worldwatch Institute, Wikileaks, Naturskyddsföreningen  och liknande organisationer som med tydliga och ibland lite bitska och humoristiska aktioner verkar för en bättre värld. Sådana spelare övervinner förhoppningsvis med demokratisk kraft, humor, allmänt sympatiska och tilldragande aktioner det repressiva träsket. Bekämpa galenskapen på dess egna villkor med t ex annonskampanjer och lobbyister. Kostar pengar, ja, gå därför med och stöd en bråkstake nära dig!